Your Company
Start Gårdar och Torp Historia Handelsbodar Företag Skolor Personer Länkar Kontakt

 

 

Svartkonst och sägner från Lännäs

Här presenteras utdrag ur svartkonst och läkebok från Lännäs och även nedteckningar från Lännäs av Maja Forslund 1925

Svartkonsthaefte.jpg

Ny upplaga av 70 sidiga Läkekonst och Svartkonst från Lännäs är på gång.

Sänd Namn och adress till oss så sänder vi den när den är klar i Januari.

Pris 50:-st inkl porto (inbetalningskort följer med häftet)

Årsgång ( Karl Haglund )

Vid julen gick man årsgång. Man skulle gå några år i rad. då kunde de se om dä skulle bli gott eller dåligt skördeår.

Blev det dåligt, såg de hur skördemannen satt sorgsna, nen blev det bra, så slipa de liarna och var glada.

Man då kunde de mötar sugga som va stor å bre som en snöplog å de kan bli uppsprättade av henne. Men hur de skulle akta sig, dä vet ja inte.

Julen. (Vilhelm Almkvist)

Byk va dä första av julstöket, se'n slakt å bak Det bakades limpor och vörtebröd, juloxar och julbroar av vetedeg och annan deg också. Man skulle alltid ta in björkeve te e rekti julbrasa å även på juldan skulle kålen kokas ve rekti björkeve. l julbrasan fick man inte röra, den skulle brinna ner själv. Um dä blidde nåra gropar i falken, skulle nån dö under dä kommande åre. På stora ställen stod maten framme hela häljen, å juse som stod på bole skulle stå kvar hela tiden. Kål va alltid vanlig te juldasmiddan. Man doppa brö i gryta julafton. Allt som tappades pä golvet under julen skulle ligga kvar. Man tog ut e kaka brö å ga jura å sa: "Här ska ni få eran julafta." Alla skulle te körka julotta. De som bodde långt öpp i skoga hade sina törvesblös, de kasta di ijemte stenmurn i en hög, å di feck ligga å kåla å brinna. Den som kom först hem från julottan feck första supen. De skulle ha en sup när de kom in. Å så fack di först in grödan det året. Annandasmorn hade de staffanssjungning. Då va'nån som föreställde Judas å tiggde å prata. Julafton skulle julen börja, å tjugonda Knut lektes julen ut. Tjugonde Knut kallas "lilla jul". Många hade mat från själva juldan till tjugondan  Sen hälsa man på varann under häljdagarna. Å hade de söner å döttrar, så skulle de bestämma om deras framtid.

Juldrecka. (Lina Lundberg)

När juldreckat bryggdes skulle de skrika så mycket de orka, så skulle dä jäsa duktigt.

De dödas julotta.(Vilhelm Almkvist)

Som barn minns jag att min farmor talte om att hennes morfars föräldrar hade talat om att det var en bekant kvinna till dem som kom till kyrkan för tidigt. Hon bodde ej så långt ifnån kyrkan, så när hon vakna på natten och feck se att det var ljust i kyrkan så trodde hon att hon har försovit sig, så hon jorde sig i ordning i största hast och jick till kyrkan. Hon kom in till de döda när de hade sin gudstjänst. Men hon tyckte det var så många som hon har känt ijän som hon viste var döda för länge sen. Men så kom en kvinna till henne som hade varit mycket god vän mcd henne när hon var levande. hon sa ät henne att hon skulle gå ut, för nu är våran gudstjänst snart slut och då kommer du inte ut med livet. Men du skall taga av dig några av dina kläder och lämna kvar. annars går det dig ej väl. Hon tog av sig förklädet och lämna det kvar, men återfann det söndcrplockat i små bitar.

(Johan Hedin)

Den som allra först kom till julottan kunde känna sand på bänkarna efter de döda.

Årsgång. (Karl Haglund)

Vid julen jick man årsgång. Man skulle gå några år i rad. Då kunde de se om dä skulle bli gott eller dåligt skördeår. Blev det dåligt, såg de hur skördemännen satt så sorgsna, men blev det bra, så slipa de liarna och var glada. Men då kunde de möta e sugga som var stor å bre som en snöplog å de kan bli uppsprättade av henne. Men hur de skulle akta sig, dä vet ja inte.

(Vilhelm Olsson)

Vid årsgången på julnatten såg de vem de skulle bli jifta mä. De skulle ta lutfeskabenen mä säj å gå te en korsväg, så skulle de möta honom eller henne. Min morbror jorda dä, å ho kom farande i luften. Han kände ijän henne när han träffa henne sen, å de blev gifta. En ve Dimbo som jorda dä mötte ett likfölje, men så vart han dö.

Trana. (Martina Larsson)

Trana bär, jus i säng på vaffeldan sen får man inte elda e lampa

 Att hjälpa en mska till livet som fått förgift i sig till döds.

Tag en Fröde[1] rista henne upp, tag levrarna utur henne emedan var klossa har 2 levrar, lägg dem båda på en myrstack, den första du finner en stor hop myror uti, hacka den sedan små, och giv den sjuka oförmärkt i en soppa, så varder han frisk och sund.

 

Barn otåligt att bota.

Gör en blandning av svavel, vitlök och tjära samt barnets egen stolgång, smält ihop, stryk bå barnets huvud + i pannan och på bröstet kring naveln och kring fotlederna så är pinan slängd för plågoanden.

 

För uppkastning.

Sök dig ett stycke järn, som är nog rostigt och skav så rosten av järnet till en halv sked koka samma rost i öl och giv detta till den sjuka.

 

För lungsjukan.

Tag ett stycke stål och lägg i elden, svalka det av 3 gånger, i ½ stop getmjölk så hon bliver väl het och drick fastandes några mornar.



[1] Stor groda.

 

 

 

Hästar som har fått elakt inom sig.

Skit på en sticka och giv dem i sig, det hjälper

 

När en Häst icke kan stalla[1].

Tag ½ muskot, 2 korn vitlök, detta stötes tillsammans och kokas uti söt mjölk, giv Hästen härav inn att dricka, rid honom därpå, det hjälper.

 

Tag 2 eller 3 löss utav huvudet eller kläderna, giv Hästen in, det hjälper.

 

Tag av alla 4 hörnen av en likkista och giv Hästen in, då han stallar på timman.

 

Emot qwarka eller hosta.

Giv Hästen 1 kvarter jäst i sig och rid honom därpå svettig, hjälper för qwarkan.

 

För kwedrag.

Om man tittar efter vargar i deras lortar små hela benknotor, tag ett av dessa ben samt litet må.kött och några strå av gräs som är taget i Midsommarsafton emellan 10 och ½ 12 förmiddagen och giv din Häst in, då han sättes på stallet, det gör att han ej får kwedrag det året.

 

Att bota ref[2] hos Hästar.

Tag en katt och riv med kattklorna 3 gånger under buken då han ligger.

N.B. Börja vid framfötterna och till bakfötterna.

 

Häst som fått blodspatt.

Tag ett döben på Kyrkogården, gnid ådran därmed, men får ej tagas eller gnidas med bara händer, sedan kan det bäras dit igen.

 

Qwick-drag[3] hos Hästar.

Koka en Igelkott och häll spadet i Hästen, 1 stop i sänder, hjälper visst fast det söker honom.

 

Att läka brutna Hästar.

Tag Hundben och bränn till pulver och strö i hålet sedan det är upptvättat med tvål och svenskt brännvin.

 

Ett skönt vatten emot det som är bränt, eller när en häst är skuren.

Uti Maj månad tag grodrom, och förvara den uti en väl glaserad lerburk ovantill bunden. Sätt den uti jorden, ovan och omkring höljd, uti 9 dagar. Tag så upp honom sila igenom ett

 


[1] Låtaq sitt vatten?

[2] Magsmärtor

[3] Magplågor?


Ormbett och andra giftiga bett

 

Tag en vass gäddetand hugg upp svullnaden därmed så blodan och etterna ut igen, lägg därpå gott theric (växtdroger och Kryddor)

 

Mot Sängvätning

 Tag en blåsa av get eller får och sjud henne i ättika eller öl och drick därav. Det bästa är dock att taga en blåsa av en tjur och med den göra likadant att intagas innan det du går i säng.

 

Om Kalvdöd

 

Tag 3 hår mitt på länden av en annans och giv dina kor in med Alonsalt och kli och skriv TETES när de går med kalv

 

TENET brukar ingå i trollformler här omformad ?

 

 

Att föda upp harungar

 

Uppföd dem med mjölk och kål-blad, men kålen skall bindas i små knippor och hängas för dem, dock inte högre, än att de wäl räcka äta däraf; ty om han lägges neder, och de låta sitt vatten därpå så dö de . Hwitkål äta de helst, äfwen aspelöv och ärter, som wäxa i säden och kallas har=ärter, med blå blomma eller ax. Vill någon göda en hare, han skall gifwa honom hafre i 8 eller 9 weckor så blifwer han fet

 

Cementplomber

 

Zinkvitt                  200

Borax                        4

Kisekgur, finaste        8

Glaspulver, finaste     5

blandas och siktas.

Vid användningen utröres en del af pulvret med mättad lösning av zinkklorid till pasta. Genom lämpliga tillsatser av ocra, brunsten o.d. erhålles andra färgskiftningar

 

Munpastiller mot dålig andedräkt

 

kaffe, bränt          75

Borsyra                25

Kol, pulver            25

Socker                  65

Vanellin                0,5

Arbetas väl ihop med en gummilösning, tills massan fått degkonsistens. Formas till pastiller.

 

 

Magstärkande pulver till Ko

 

Kamomillblommor, pulver    100

Kummin                pulver    100

Kalmusrot             pulver    100

Koksalt                             100 

Glaubersalt                       pulver        100

 

1 rågad matsked af detta pulver gives 3 ggr dagen i ½ liter varmt vatten, hvarmed fortares, tills mjölken åter fått sitt normala utseende

 

Salva mot fotskabb

 

Kvicksilversalva   60

Salisylsyra          10

Svinfett             130

 

Med denna blandning ingnides de sjuka ställena en gång om dagen, sedan de förut tvättats med såplösning

 

 

För svindel eller att man ej hisnar då man kliver något högt.

 

Om man tuggar svart juterot och roten av svindelört tillsammans varav jägare uti Tyrol och Schweiz sig betjäna, då de stiga upp på de höga bergen, det hjälper.

 

Att en sig om natten på ensamt ställe icke befruktar.

 

Tag vatten av mskoblod destilerat, och bestryk ansiktet därmed så varder du behjärtad.

 

 

Att bliva hos var man känd i hela landskap man kommer.

 

Så tager du en läderlapp och i hans huvud är en sten, tag den ut och förvara den i penningepung.

 

 

Smörolycka förgjord att återfå.

 

Påskdagens morron förr än solen uppgå blanda ägg med en skedvatten och giv var ko 3 droppar fastande, fastän satan är trollpackans mästare så har hon inge nytta av den boskapen.

 

 

Om mjölkkärlen äro förgjorda.

 

Hopsamla 9 slags fruktbärande träd samt mull som finns högst uppå en jordfast sten med eld under, när det brinner som mest så håll all mjölkredskapen över röken och säg 3 gånger. AmineP.F.Spi.

 

Mjölk förtrollad att få god igen.

 

Gör mjölken på elden het och lägg sedan salt uti kol, släck sedan en glödhet spik däruti, är det hulpet.

 

 

Förmaning.

 

Man får aldrig bära någon bössa på axel när man kliver över en gärdesgård, då bliver hon själv skämd.

 

Man får aldrig krypa igenom någon gärdesgård eller ler med bössan.

 

Man får aldrig bära bössan på axeln över rinnande vatten.

 

Man får ej krypa under något väderfälle i skogen med bössan.

 

Reumatismtinktur

 

Salisylsyra 10,0

Natriumbikarbonat 6,0

Vatten 150,0

1 matsked 3 ggr dagligen

 

Medel mot kräkning

 

Krita slammad 5

Natriumbikarbonat 10

Koksalt 10

Glaubersalt 10

Oljekaksmjöl 50

 

Denna blandning delas i 5 lika delar.

Hvar tredje timma låter man djuret intaga ett av dessa pulver i en kopp kamomillte.

 

Att samla en myckenhet harar på ett ställe.

 

Tag saften av Blom-gräs, blanda den med harblod, sy det in uti ett harskinn och nedgräv det i jorden, så samla sig hararna ditåt.

 

 

Ormbunke eller Krusgräs.

 

För denna ört måste havande kvinnor akta sig. Stöter man dess rötter och pressar saften av den är ganska gott för brännsår. De torra rötterna till pulver gjorda och strö i bölder eller sår som inte vill läkas det hjälper.

 

Att fördriva ormar.

 

Om du bränner oxe eller gethorn, så fly de, ty de kunna icke fördraga denna röken.

 

 

För hjärtevärk.

 

Sjud åbrodd i vin eller vatten drick, det hjälper.

 

Att stöpa ljus så att de ej rinna.

 

Konsten är ej större än att slå uppvärmd urin till ett eller ½ stop i detta varma vattnet ned i kärnan varpå taljen slås, och så droppar du dem som vanligt.

 

 

Ett härligt pulver till alla sår.

 

Tag enbär så mycket du behagar de skola uti en lerkruka, väl tilltäppas och till pulver och aska bränns, därutav strö uti allehanda sår det hela dem, och av förnämnde pulver är gott att blåsa i ögonen ty det färtager ögonens hinna och fläckar.

 

Att fördriva myror.

 

Strö svavel eller honung i hålen på myrstacken där de vistas, så skola de snart försvinna.

 

Lägg ett fladdermushjärta i myrstacken eller det rum du vill hava dem ifrån, så fly de alldeles bort. Det har samma verkan med ugglans och vipans hjärta. Vit krita är deras fiende. Dofta och vitlök tillsammans skuret och stött uppå myrstacken fördriver dem och så väl.

 

 

Att en gås intet skriker.

 

Lägg ärtor i öronen på henne, så varder hon döv, och skriker intet mer.

 

 

För svullnader.

 

Tag Hönsträck och vetekli beblanda det tillsammans och gjut på svullnaden så går de bort.

 

För himmelsyg som äro svullnade.

Tag av en gammal bränder tegelsten, gno sönder litet till pulver och i ättika det vita av ägget på hamp struket och varmt pålägges, borttager svullnaden.

 

Att bi bittiga svärma.

 

Valborgsmässodagen bestryk hela hålet på bistocken med fåramjölk 3 eller 4 resor, så svärma de desto förr.

 

Att intet odjur tager fåren.

 

Så tages krut och slås i piss och stänkes på dem när de första gången släppes ut.

 

Räven att han intet skadar.

Pulverisera rävben och giv Får och lamm, så skadar han ej.

 

Att fästa durklopp på vem som helst.

 

Tag hans eget exkrement och bränn det till pulver och lägg därtill Asidisum sy sedan in alltsammans i en påse och sätt den i rinnande vatten så länge behåller den mskan sin sjukdom vilken ej bör hänga där längre än 1 ½ vecka  förrän han tages därhän.

 

Att sätta durklopp på viss person.

 

Tag salt och strö på det på det ställe där den gör sitt tarf, helst både innan det är skett och sedan även så.

 

Den du tänker sätta durklopp på så skall du rita upp en avbild på en vägg. Sedan tag 3 stycken grå saltkorn och tugga och spruta på avbilden och läs Paternoster 3 gånger baklänges. Boten därtill är han slipper intet förr än han får gå till dig och bedja om förlåtelse.

 

Att fälla förstoppning på vem man vill.

 

Så skall du taga av densamma mskans egen skarn och svavel och jäst och lägga i en bössa och korka henne väl, var gång du lossar korken så slipper han väder men icke oftare.

 

 

Rättskaffens skytt skall vakta sig för skämmare.

 

Lägg bössan ständigt på ett hemligt rum där ingen skälm kan råka på henne, ty ingen vet vad han har i sinnet som alltid vill hantera annans bössa, ty om han tager frat utav sina tänder och stryker på bösspipan så är hon skämd. Även så när de dräpa löss på pipan eller någon prussar med näsan i pipan, eller om någon pissar i henne då är hon skämd. Somliga haver en trolldomstunga när de säga ”Detta är en skön och vacker bössa hon skjuter rätt väl.” och vända henne 3 gånger avig då är hon skämd. Somliga skämma den bössa när de höra smällen, då kasta de sig på ryggen och det 3 resor de tumla sig och ropa så hårt de kan då skämmer han den bössa.

Bot därtill.

Vicka en ormtand i vax lägg det uti bösstocken, så är det botat.

 

Att skämma en väv.

 

Tag en rispa av ett träd vari åskan skjutit och sätt i väven eller stolarna.

 

Att befria en väv att den ej skäms.

 

Tag den pasmatråden varmed väven pasmas och veva den med på refwelen när du vevar på väven att ingen kan draga den ut eller tag ett råghalmsstrå som är tre leder på och tag arsyls 3 gånger igenom väven med så kan ingen verkställa skämningen.

 

Sjö förgjord.

 

Rid runt omkring sjön så jord som är tagen ut en kyrkogård efter dig innan du kommer till det stället där du började så kommer sjörån och ber om en utväg, och då får du ackordera med henne.

 

För skämd brännvinstillverkning.

Hav i beredskap 3 stycken väl utslitna hästskohalvor, gör dem glödheta i elden och släck dem i karet så är det botat.

 

Att skämma bössor.

 

Tag en knappnål och peta därmed 3 rispor lös på ett kors i kyrkogården, tag samma stickor och sätt antingen emellan låset och pipan eller emellan stocken och pipan och så länge den är kvarsittande är bössan förlorad.

 

När du hör eller ser omskjuta vars bössa du vill skämma så passa på just i det samma det smäller och knyt en enbuske och säg i det samma ”Skit i hålet” då bössan är skämd tills hon blir kurerad.

 

Att skämma en bössa som aldrig går att bota.

 

Smält abborrister och slå i henne så är hon skämd och botas aldrig.

 

Korpsten att kunna få.

 

Koka korpens ägg, lägg det sedan i boet gack dit 8 dagar därefter så finner du en sten genomgrön, innefatta honom uti en ring, lägg ett lager lagerbärsblad under.

Rör en fånge vid hans kedjor så blir han lös.

Lägger man honom under sin tunga så förstår man fågelsång.

Lägger man honom under sin stortå så går man osynlig.

 

Hästar som har fått elakt inom sig.

 

Skit på en sticka och giv dem i sig, det hjälper

 

När en Häst icke kan stalla[1].

 

Tag ½ muskot, 2 korn vitlök, detta stötes tillsammans och kokas uti söt mjölk, giv Hästen härav inn att dricka, rid honom därpå, det hjälper.

 

Tag 2 eller 3 löss utav huvudet eller kläderna, giv Hästen in, det hjälper.

 

Tag av alla 4 hörnen av en likkista och giv Hästen in, då han stallar på timman.

 

Emot qwarka eller hosta.

Giv Hästen 1 kvarter jäst i sig och rid honom därpå svettig, hjälper för qwarkan.



 

[1] Låtaq sitt vatten?

 

Pilträdets kraft

 

Bränner man aska av barken gör därav en salva med ättika fördriver hon vårtor och liktorn, hår på ansikte, armar, händer eller annorstädes där det bliver påsmort.

 

För lungsjukan.

 

Tag ett stycke stål och lägg i elden, svalka det av 3 gånger, i ½ stop getmjölk så hon bliver väl het och drick fastandes några mornar.

 

 

Barn otåligt att bota.

 

Gör en blandning av svavel, vitlök och tjära samt barnets egen stolgång, smält ihop, stryk bå barnets huvud + i pannan och på bröstet kring naveln och kring fotlederna så är pinan slängd för plågoanden.

 

För uppkastning.

 

Sök dig ett stycke järn, som är nog rostigt och skav så rosten av järnet till en halv sked koka samma rost i öl och giv detta till den sjuka.

 

Tecken på en sjukdom till livet eller döden.

 

Tag rutesaft och stryk den i näsan på den sjuka, nyser han därav, så står han upp av sin sotesäng, men gör han det icke så dör han.

 

Tag dödnässla när hon grön är, lägg henne i  den krankas vatten, håller hon färgen, så är det ett tecken att han åter frisk och sund varder, men förtorkas hon eller förvattnas, så varder han icke helbregda.

 

Att hjälpa en mska till livet som fått förgift i sig till döds.

 

Tag en Fröde[1] rista henne upp, tag levrarna utur henne emedan var klossa har 2 levrar, lägg dem båda på en myrstack, den första du finner en stor hop myror uti, hacka den sedan små, och giv den sjuka oförmärkt i en soppa, så varder han frisk och sund.

 



 

[1] Stor groda.

REGLER

 

 

1/ Magan är i mskan lika som en gryta, och levern som elden därunder, då hon kokar, därför skall en alltid så lagas, att magen hålls varm och att en spatserar, eller med händerna arbetar och mödar kroppen, något för måltiden och magen kan förut uppvärmas innan spisen emottages till en ny kokning men efter måltiden bör en icke genast arbeta eller starkt movera sig, utan något stå eller sakta spatsera.

 

2/ För länga fasta och hungra över den rätta tiden, är icke sunt, ty då samlar sig en onyttig vätska i magen, som fördärva honom.

 

3/ Bör en aldrig äta när en icke är hungrig eller magen är till mat begärlig, vilken först igenom stolgång bör rensas, att naturen där igenom icke besväras. Stax efter måltiden bör man ligga på vänstra sidan och icke på den högra ty då går maten ur magen osmält.

 

4/ Hållt icke måltid länge och i många timmar, ät icke heller av många rätter på en gång utan laga så, att ej den födnare rätten hindrar den förstas smältning.

 

5/ Om sommaren förtäres mindre, och om vintern görs goda måltider men vare sig vinter eller sommar så bör en litet men ofta dricka vid måltiden.

 

6/ Måltidsrummet bör vara varken för varmt eller för kallt.

 

7/ Fet mat hindrar smältningen, söt spis löser, bitter föda icke väl, för mycket salt och förbränd mat förstör den övriga spisen och skadar magen.

 

8/ Håll dig alltid ren och snygg samt tvätta din mun och händer efter måltiden.

 

9/ Tvätta dina ögon om morgonen när du uppstår i kallt vatten ty ögonen äro av naturen kalla, två dina tänder så länge som dina händer.

 

10/ Spatsera något sedan du är uppstånden, på det ovänligheten som över natten samlat sig i livet, må kunna sätta sig och laga sig till utgång.

 

11/ Borsta eller kamma ditt hår, icke så just för prydnads skull fast mera att hjärnans överflödande vätskor därigenom medels svetthålens öppningar må försvinna.

 

12/ Stor och hastig vrede, samt svår och lång samsorg och bekymmer, förtorka kroppen och föra en på sistone i själva döden. Sammalunda hastig och oförmodlig glädje, därför skall både vrede och sorg och glädje vara måttelig.

 

13/ Fyllning av starka drycker, gör en lat och sömnaktig, försvagar magen och förorsakar mycket ont.

 

14/ Surt öl, eller öl av surt malt är skadligt dito. Det som icke är väl kokat ty det gör kloref och magvärk. Dito det som färskt eller tjockt ty det föder stenpiss.

 

 

 

Kålmask att förgöra.

 

Tag jord i kyrkogården och så i landet.

 

Att preservera kål och andra växter för mask.

 

Blöt allenast fröet i vitlökssaft, eller den man pressar ur roten på huslök, och så det sedan det bliver något skal torkat, så bliver det i fred för ohyra.

 

Tandvärk att bota.

 

”NN:s son eller dotters tandvärk skall jag förmena under stocken och jord fasta stenar, i den skog där inga bor i den sjö där ingen ror din tandvärk skall stå som böljor i våg.” när du tänkte dessa ord 3 gånger så vät på namnlösa fingret och tryck ansyls på kindbenet omkring över tanden som värker men låt väl ihop tänderna.

 

”Jag skall linda n.n:s tandvärk 2 flenvärk, 3 flågvärk, 4 maskvärk, 5 blodvärk, 6 giktvärk, 7 lötvärk, 8 skörbjugg, 9 ryggvärk, som w.h. är Lindra sin värk på + P.F.Spi.” 3 gånger. Patienten på jordfast sten.

 

För tandvärk

 

Håll salvia i munnen, det tandköttet och borttager den onda lukten som är uti munnen.

 

Ask, om midsommardagen skär man detta träd och förvarar samma spån till sår och tandvärk.

 

Tag en spik och peta därmed i tanden som värker, till dess blodet på spiken syns, slå den sedan in i en vägg eller stock, så långt och hårt att ingen förmodligen kan taga honom ut.

 

Smörj tänderna med märgen av hästben.

 

Håll ditt eget vatten i munnen det hjälper.

 

Är tanden ihålig så lägg ett pepparkorn däruti, eller ett stycke därav eööer stöt peppar små och gnid tanden därmed.

 

Klyv en salt strömming enders benet och tag den halvan som icke ryggbenet är vid och lägg den på tandköttet vid den tand som värker, vill icke hjälpa så tag en annan och fortfar på samma sätt.

 

Skär ut barken av ett växanden pilträd, så nätt att den kan fås dit igen och växa tillsammans. Förr än du lämpar in den utskurne barken, skär nätt ut av skälva trädet en sticka med vilken du

 

Att omdaga ett förgjort stall.

 

Gräv utan och innan under dörrarna se till om du kan få rätt på förgörelsen, rensa utur väggarna allt vad där kan finnas och när du det har funnit bär det bort uppå en sten eller ett berg därest varken mskor[1] eller kreatur hava någon väg fram bränn det upp men akta dig för röken. Men skulle du icke finna igen det, lät det bli kvar,det skadar intet din häst när du förvarar stallet på följande sätt. Borra hål över och under dörrarna, ett hål mitt på vardera väggen, med en mindre nafvare[2] borras ett hål i krubban mitt för Hästen, uti alla dessa hålen inlägges utav nedan beskrivne preservativ och slås pluggar därefter- gnid krubban, häcken, bjälken över hästens huvud med Assa fetida[3], sedan skall den Häst icke hava någon otrevnad i stallet mera.



 

[1] människor

[2] Borr.

[3] Djävels träck, Assa Fetida

 

Korpsten att kunna få.

 

Koka korpens ägg, lägg det sedan i boet gack dit 8 dagar därefter så finner du en sten genomgrön, innefatta honom uti en ring, lägg ett lager lagerbärsblad under.

Rör en fånge vid hans kedjor så blir han lös.

Lägger man honom under sin tunga så förstår man fågelsång.

Lägger man honom under sin stortå så går man osynlig.

 

Att Inga bromsar och flugor skall någon Häst bita mindre sitta på honom.

 

Tag malört och witlökssaft, blanda dem uti tran, eller skälspäck, bestryk din Häst dermed; då bliver han väl i frid för denna ohyra.

 

 

För pinan efter födslan.

 

Blanda purjolök, saffran och färskt smör ihop och giv henne det.

 

Förlorad manlig kraft.

 

Vät lagerolja på sin hemliga tings underdelar påstruket hjälper.

 

Att se vad foster en kvinna går med.

 

Tag henne i handen led henne över en tröskel, stiger hon före med högra foten så är det son eljest dotter.

 

Son eller dotter.

 

Så skall man taga jord på en grav till Län och släpp emellan linntyget och kroppen och säga vilkendera man vill ha.

 

Trollskott att bota.

 

” Bonden gick till h-n h-le i berget å sa min ko har fått skott du läsa h-h-le bryt upp tänderna spotta i mun så får han bot i samma stund ” säg 3 gånger P.F.Spi.

 

”Skottens värk förmana under stode och jordfasta stenar i den skog där ingen bor i den sjö där ingen ror skottens värk skall stå som starka böljor blå P.F.Spi.” 3gånger.

 

Tag en täljkniv vars tånga är genom skaftet, med denna stryk + hit och dit över där skottet sitter och i det samma säg: ”Kors över din h. Jord nu skall jag bota n.n.s ko (eller vad det är) för motskott, blodskott, pilskott och värnskott å alla slags skott som i värden äro” 3 gånger P.F.Spi. Vältra kreaturet av och an att det får ut vädret väl.

 

P.F.Spi = Fadern Sonen och den helige anden

 

För spruckna läppar

 

Smör och vax är godt att smörja på dem

 

För magens öfverflödiga fuktigheter

 

Tag ung torkad Salfwia och koka spadet, drickes som watten warmt morgon och kväll

 

För swullnader

 

Tag Rågmjöl, Malörtsfrö och Gråbofrö och sjud uti ätticka till dess det blir en tjock gröt och lägg på swullnaden 3 eller 3 gånger det utdrager honom

 

För Hostan

 

Koka Pepparrot i Öl det förtager grofva fuktigheten och gammal hosta

 

För örwärk

 

Koka Malört i watten och låt Dammet gå upp i öreonen sedan insätt malörts-olja med Bomull i öronen det gör gpd hörsel

 

 

Att modstjäla en häst

 

Tag under stalltryckelen något höfrö eller, jord litet hwar Torsdagsqwell 3 Torsdagasqwellar eller Söndagsqwellar tag deti wenstra rockärmen och bränn till pulfver och giv din Häst. Observeras att detta skall tagas wid dens stall som du tänker modstjäla Hästen för.